tisdag eftermiddag
Just nu väger min kropp 200 kg och alla ansiktsuttryck är bortsuddade. Nu är det för mycket och jag måste sitta här en stund, kanske lyssna på en bra låt och dricka mitt kaffe utan att göra nånting. Jag glömde bort mig själv igen.. att jag har känslor & behov.
Inte så konstigt att det blev så här tokigt, jag ser logiken när jag tittar på dagarna som varit .
1.Kevin och jag har varit sjuka, han är fortfarande förkyld och jag är fortfarande trött i kroppen. Det är OBESKRIVLIGT jobbigt att vara sjuk samtidigt som sitt barn.
2. Resultatet är att jag inte kunnat träna
3. Jag har skrivit upp mig på TVÅ kurser samtidigt vilket gör att det är dubbelt jobb som gäller
4. Kevin är jobbig rätt mycket nu (dels för han är sjuk och dels för han är i en tillväxtföretag
5. Min sambo.. ja det vanliga jiddra om att få hjälp med vardagen
Det där är receptet för ett nervvrak till person
