Tisdag kväll
Kategori: Vardagslivet
Jag var på ultraljud igår, så himla nervös att jag kunde spricka. Men när vi fick komma in och se på vårt mirakel - hela världen stannade och det gick inte att förstå att den där sprattliga, energiska krabaden låg i min mages vagga. Han sög på tummen, kliade sig på örat och sparkade på mammas mage - och det är en han, en liten prins som är helt perfekt. Han är äldre än vad vi trodde och är nu beräknad den 14 september, på moster Klaras födelsedag.
Vi åkte hem och sov som barn efter nyheterna.
På kvällen var jag i farmors gamla lägenhet och målade när pappa ringde.
Min finaste, älskade farmor låg för döden och det var bäst att vi kom och sa hejdå.
Taxi in där jag mötte familjen och sedan kom resten av släkten. Farmor var farmor, den ärliga söderbönan med temperament och känslor. Hon klappade på min mage och var så glad att det var en son, vi pratade om namn och om allt och ingenting. Det var inte sorgligt utan fint och naturligt. Vi skrattade och kramades hejdå precis som vi alltid gör.
Hon överlevde natten och hade enligt personalen sovit litegrann och velat lyssna på radion. På förmiddagen orkade hennes kropp inte mer och hon somnade in stillsamt.
Jag är så glad att hon fick höra våra fantastiska nyheter och att vi fick en sån fin stund tillsammans.
