The only way is through

Jag hamnar alltid i mellan dessa stressade människor runt om mig och får agera slagpåse för kommunikationen är paj. I detta fall slutade det med att dom var glada och vänner medans jag totalt tappade fotfästet (jag har en gräns). Vi handlade mattjäveln som såklart blev dyr och är fett jävla onödig skit när vi inte ens har en byrå att lägga kläderna i när vi flyttat.

Ärligt talat vet jag inte hur jag ska orka. Jag fick gå och lägga mig och nu ska jag försöka jobba med världens migrän och dödslängtan. Tack för att alla fittmänniskor runt om mig gör att den här graviditeten kommer bli livets helvete. Jag är så paj nu att jag mitt i allt har glömt bort att min älskade m fått cancerbesked.. Fattar ni att jag glömt bort det???