The only way is through

Mellanrum

Kategori: Vardagslivet

Jag har så jävla ont just nu, kan knappt formulera bokstäverna till ord och meningar.
Men jag måste försöka, för jag vet att det hjälper mig, även fast jag inte kan vara för ärlig här då jag inte vet vilka som följer mig. Kanske dags att göra denna blogg privat, kanske dags nu efter 6 år..
 
 
Saker blir så tydliga. Val som görs skiner så klart framför oss men det verkar ändå som dom är dolda för dig.
Det är inte så här jag vill ha mitt liv. Jag har verkligen inte kämpan mig i genom all skit för att hamna i andra hand. Aldrig igen, och det gäller alla i mitt liv. Annars har har allt varit förgäves.
 
Jag vet faktiskt inte vad jag ska göra, jag blir rädd att tappar bort mig i mina egna tankar och jag är ännu räddare att vakna imorgon och inte orka bry mig.
 
Jag är less.
Hoppas sömntabletten verkar snart, tog en hel för om jag inte sover inatt så kommer jag aldrig orka mitt 12-timmarspass imorgon. Längtar till jobbet, hur sjukt?
 
I rent avreagerande syfte så kollade jag igenom bilder. Här är några jag hittade:
 

 

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Kommentarer


Kommentera inlägget här: