The only way is through

Jag gick ut igår.. FY, SKÄMS!
Allvarligt talat så måste sluta gå ut hela jäkla tiden, och igår skrämde jag mig själv. Jag hade liksom PRECIS blivit av med febern! Det är verkligen inte alkoholen som lockar, utan det är den där jäkla uppmärksamheten som man konstant har ute.. Den har blivit livsviktig för mig sen jag började gymma, nån sorts bekräftelse att kroppen börjar bli snyggare och snyggare. Fattar ju själv att det mesta sitter i att jag fått ett jäkla självförtroende, men ändå.
Så nu är det sagt!

Iallafall så var det bra att jag gick ut igår för jag fick möta min svaghet. Om det här hade vart för typ en månad sen så hade jag reagerat på nåt heeelt annat sätt, men nu bara mådde jag så bra! (Och jag hade inte ens haft en speciellt bra kväll)
Utan att avslöja för mycket för jag har ingen aning om vem som läser, men att säga med ett stort leende på läpparna "aldrig i livet de där vill jag inte tillbaka till" och verkligen känna i kroppen att fuck you, jag kan få tusen gånger bättre och mena det med varje centimeter av din kropp - den känslan är enorm!

Så det är en väldigt glad, väldigt trött tjej som säger Glad Söndag!