The only way is through

Tisdag natt

Kategori: Vardagslivet


Fick nåt jävla anfall och drog ut vid halv tio tiden, bästisfestis mötte upp mig och vi drog en fika på söder. Även fast det kanske inte var så länge sen hon och jag träffades så har vi inte pratat sådär som vi alltid gör, och jag vill prata, jag vill att hon ska veta allt! För det har ju hänt en del. Men främst så saknar jag henne, och jag hatar att se henne må dåligt!
Finns liksom fyra personer som jag älskar av hela mitt hjärta, och när det händer dem nånting så slår det slint i huvudet. När dom inte mår bra så är ingenting bra, för dom är mitt allt. Jag kan faktist säga att tack vare dem som jag lever idag, och det är ren fakta!

Kommentarer


Kommentera inlägget här: